ტიჯის სიმღერების/მუსიკის გავლენა ემოციურ და სოციალურ ამაღლებაზე: ჯვარედინი კვლევა

ავტორები

  • Pramila Thapa იეტის ჯანდაცვის მეცნიერებათა აკადემიის დამფუძნებელი, ცხოვრებისეული უნარების განათლების ინსტიტუტები, ნეპალი ავტორი https://orcid.org/0000-0003-4950-9855
  • Alisha Rijal იეტის ჯანდაცვის მეცნიერებათა აკადემია მთარგმნელი https://orcid.org/0000-0002-6605-1199
  • Menuka Shrestha პურბანჩალის უნივერსიტეტის ჯანდაცვის მეცნიერებათა სკოლა, გოთგაონი, ნეპალი ავტორი https://orcid.org/0000-0002-9661-3447
  • Prakash Sharma ტრიბჰუვანის უნივერსიტეტი, ბუტვალი, ნეპალი ავტორი https://orcid.org/0000-0002-7197-4502
  • Onur Oral ეგეს უნივერსიტეტი, იზმირი 35040, თურქეთი ავტორი

DOI:

https://doi.org/10.56580/GEOMEDI57

საკვანძო სიტყვები:

ემოციური ამაღლება, ზეიმი, კულტურული მუსიკა, ინდუისტი ქალები, სოციალური ამაღლება, ტიჯის სიმღერები/მუსიკა

ანოტაცია

შესავალი: მუსიკა, როგორც უნივერსალური ენა, იწვევს ემოციურ და სოციალურ რეაქციებს, რომლებიც ხელს უწყობს სიხარულსა და კავშირების დამყარებას. აღნიშნულის მიუხედავად, ტიჯის სიმღერების გავლენა ნეპალში ინდუისტი ქალების ემოციურ და სოციალურ ამაღლებაზე არასაკმარისად არის შესწავლილი. წარმოდგენილი შრომა იკვლევს, თუ როგორ მოქმედებს ტიჯის სიმღერები აღნიშნულ ასპექტებზე ქალებში. მეთოდები: 427 ქალის ონლაინ გამოკითხვის საშუალებით, მონაცემების შესაგროვებლად გამოყენებულ იქნა აღწერითი ჯვარედინი კვეთის დიზაინი, მოსახერხებელი შერჩევის გამოყენებით. ეთიკური დამტკიცება მიღებული იქნა IRC-YHSA-სგან. ნახევრად სტრუქტურირებული კითხვარი აგროვებდა სოციოდემოგრაფიულ ინფორმაციას, სოციალური მედიის გამოყენებას, სიმღერების პრეფერენციებს და მოიცავდა 5 პუნქტს ემოციური ამაღლების და 9 პუნქტს სოციალური ამაღლების შესახებ. აღწერითი და ხი-კვადრატ ტესტები ჩატარდა SPSS-ის გამოყენებით. შედეგები: ხი-კვადრატ ტესტები მიუთითებს, რომ ტიჯის მუსიკა მნიშვნელოვნად აძლიერებს ემოციურ ამაღლებას (χ² = 9.61, p = 0.037) და სოციალურ კავშირს (χ² = 6.68, p = 0.035). მონაცემები აჩვენებს ძლიერ უპირატესობას როგორც ტრადიციული, ასევე თანამედროვე ტიჯის სიმღერების მიმართ, რომლებიც მნიშვნელოვან როლს ასრულებენ სოციალური ცნობიერების ამაღლებაში. ციფრული პლატფორმების, როგორიცაა YouTube, უპირატესი გამოყენება, ხაზს უსვამს მუსიკის მოხმარების ტენდენციების ცვლილებას. დასკვნა: კვლევა ადასტურებს, რომ ტიჯის სიმღერები მნიშვნელოვნად აუმჯობესებს ემოციურ და სოციალურ კეთილდღეობას. როგორც ტრადიციული, ასევე თანამედროვე ტიჯის მუსიკა ეფექტურად უწყობს ხელს ემოციურ ამაღლებას და სოციალურ კავშირს. ციფრულ მედიასთან მაღალი ჩართულობა ხაზს უსვამს კულტურული ტრადიციების თანამედროვე ტექნოლოგიებთან შერწყმის აუცილებლობას. ტიჯის მუსიკა კვლავაც აუცილებელ კულტურულ აქტივად რჩება, რაც აძლიერებს საზოგადოებასთან კავშირს და პიროვნულ ამაღლებას. მუდმივი პოპულარიზაცია და კვლევა გადამწყვეტია მისი გავლენის მაქსიმიზაციისთვის სოციალურ ერთიანობასა და ემოციურ ჯანმრთელობაზე.

მეტრიკები

მეტრიკის ჩატვირთვა...

წყაროები

Zaatar MT, Alhakim K, Enayeh M, Tamer R. The transformative power of music: Insights into neuroplasticity, health, and disease. Brain Behav Immun Health. 2024;35:100716. doi:10.1016/j.bbih.2023.100716.

Schoen-nazzaro, M. B. (2017). PLATO AND ARISTOTLE.

Monsoon T, Teej F, Author R, et al. The Monsoon Festival Teej in Rajasthan. Asian Folklore Stud. 2014;47(1):63–72.

Niraula S. Shifting rhetoric of Teej songs in the context of consumer culture in Nepal. Scholars J Arts Humanit. 2023;5(2):1–12. doi:10.3126/sjah.v5i2.57494

Hatfield E, Cacioppo JT, Rapson RL. Primitive emotional contagion. In: Clark MS, ed. Emotion and Social Behavior. Newbury Park, CA: Sage Publications; 1992:151–177.

Herrando C, Constantinides E. Emotional contagion: A brief overview and future directions. Front Psychol. 2021;12:1–7. doi:10.3389/fpsyg.2021.712606

Dahal K. Celebrating Teej as a festival of (re)union and enjoyment. Molung Educ Frontier. 2020;10(1):29–41. doi:10.3126/mef.v10i1.34027.

Ashforth BE, Mael F. Social identity theory and the organization. Acad Manage Rev. 1989;14(1):20–39. doi:10.5465/amr.1989.4278999.

Rickard N. Music listening and emotional well-being. 2011. [Full citation details needed—please provide publication source or journal.

Yi SY, Kim AJ. Implementation and strategies of community music activities for well-being: A scoping review of the literature. Int J Environ Res Public Health. 2023;20(3). doi:10.3390/ijerph20032606.

Thoma MV, Ryf S, Mohiyeddini C, Ehlert U, Nater UM. Emotion regulation through listening to music in everyday situations. Psychol Music. 2015;43(5):37–41.

Tajfel H, Turner JC. An integrative theory of intergroup conflict. In: Austin WG, Worchel S, eds. The Social Psychology of Intergroup Relations. Brooks/Cole; 1979:33-47. doi:10.1093/oso/9780199269464.003.0005.

Putnam RD. Bowling alone: The collapse and revival of American community. In: Proc 2000 ACM Conf Comput Supported Coop Work. 2000. doi:10.1145/358916.361990.

Van der Merwe L, Morelli J. Explaining how community music engagement facilitates social cohesion through ritualised belonging. Religions. 2022;13(12). doi:10.3390/rel13121170.

Dalzell VM, Wong D, Ritter J, Murphy JS. Freedom, Margins and Music: Musical Discourses of Tharu Ethnicity in Nepal. University of California Riverside; 2015. Accessed August 2023.

Laing J, Mair J. Music festivals and social inclusion – The festival organizers’ perspective. Leisure Sci. 2015;37(3):252–268. doi:10.1080/01490400.2014.991009.

Skinner D, Holland D, Adhikari GB. The Songs of Tij: A genre of critical commentary for women in Nepal. Asian Folklore Stud. 1994;53(2):259. doi:10.2307/1178647.

Nurmahmudah E, Nuryuniarti R. Google Forms utilization for student satisfaction survey towards quality of service at Universitas Muhammadiyah Tasikmalaya. In: J Phys Conf Ser. 2020;1477(2):022003. doi:10.1088/1742-6596/1477/2/022003.

Viola E, Martorana M, Airoldi C, et al. Systematic review and meta-analysis. Eur J Public Health. 2023;33(4):738–745. doi:10.1093/eurpub/ckad063.

Miranda D, Gaudreau P. Music listening and emotional well-being in adolescence: A person- and variable-oriented study. Rev Eur Psychol Appl. 2011;61(1):1–11. doi:10.1016/j.erap.2010.10.002.

Forbes M. Addressing the global crisis of social connection: Singers as positively energizing leaders who create belonging in our communities. Voice Speech Rev. 2024;00(00): 1–17. doi:10.1080/23268263.2024.236896.

Hallam S. The power of music: Its impact on the intellectual, social and personal

development of children and young people. Int J Music Educ. 2010;28(3):269–289. doi:10.1177/0255761410370658.

Savage PE, Loui P, Tarr B, et al. Music as a coevolved system for social bonding. Behav Brain Sci. 2021;44:1–36. doi:10.1017/S0140525X20000333.

Neupane K. Haritalika Teej in Nepal. Altitude Himalaya. Published August 10, 2022. Accessed August 2024. https://www.altitudehimalaya.com/blog/teej-festival-in-nepal

Khadgi A. How Teej songs have evolved and what they mean for women. The Kathmandu Post. Published July 31, 2024. Accessed August 2024.

Holland DC, Skinner DG. Contested ritual, contested femininities: (Re)forming self and society in a Nepali women’s festival. Am Ethnol. 1995;22(2):279–305.

Marzo RR, Chen H-WJ, Ahmad A, et al. The evolving role of social media in enhancing quality of life: a global perspective across 10 countries. Arch Public Health. 2024;82(1). doi:10.1186/s13690-023-01222-z.

Thapa B, Adhikari K, Thapa P. Impact of social media use on academic performance and well-being among the secondary level students in selected schools in Nepal. Mod Issues Med Manag. 2023;26(2):1-17. doi:10.56580/geomedi31.

Peralta L. How does music affect society? Save The Music. Published November 3, 2021.

Accessed August 2024. https://www.savethemusic.org/blog/how-does-music-affect-society/.

Ganga KC. Teej – The festival of women in Nepal: The event of religion and recreation on the verge of modernity. J Nepalese Stud. 2015;99:273–288.

Grootaert C, Narayan D, Jones VN, Woolcock M. Measuring Social Capital. World Bank; 2004.

ჩამოტვირთვები

გამოქვეყნებული

2025-06-17

გამოცემა

სექცია

Articles

როგორ უნდა ციტირება

1.
ტაპა პ, შრესთა მ, შარმა პ, ორალი ო. ტიჯის სიმღერების/მუსიკის გავლენა ემოციურ და სოციალურ ამაღლებაზე: ჯვარედინი კვლევა. MIMM. 2025;29(1):16-30. doi:10.56580/GEOMEDI57

ამ ავტორ(ებ)ის ყველაზე წაკითხვადი სტატიები